Att rida är som att dansa

Dagen började med stalltjänst (mocka, fylla vatten och kontrollera krubbor, vattenkoppar) som sedan följdes av ett första pass med alla hästarna. Jens hästar går nästan alltid två pass per dag plus skrittmaskin och hage (läs mer om Jens hästar och hans upplägg på My's blogg showgroomjf.blogg.se). Idag var planen att rida på eftermiddagen och då gjorde vi ett lättare pass på förmiddagen i form av lösgalopp. Lösgalopp är perfekt att göra några timmar innan ett ridpass om man har en häst som lätt blir spänd eller har lite för mycket överskottsenergi. När man lösgalopperar sätter vi på benskydd och boots fram. Uppgiften blir att låta hästen galoppera runt fyrkantspåret, ex tio varv, pusta, tio varv åt andra hållet, pusta osv. Lättast är om man är två stycken som hjälps åt för att hästen ska behålla sitt spår och varv. Efter ett tag märker man att hästen börjar galoppera rytmiskt och i balans och förhoppningsvis sänker den huvud och hals framåt nedåt, man kan också se på en svag häst att den kan ha svårt att bibehålla rätt galopp och slår ofta om till korsgalopp. Jens har också fått dille på att löshoppa sina äldre hästar för att få de att själva tänka och intressera sig för hindret. I början har de varit aningens tveksamma till uppgiften men när de väl förstått hoppar de som bara den! Tror vi ska löshoppa Calista lite imorgon vilket kan bli väldigt intressant med tanke på att hon knappt vågade gå över en bom på marken som låg ute idag när vi lösgalopperade ...

På eftermiddagen trimmade jag Tysken och Calista. Tysken var het och det tog ett tag innan jag fick han avspänd, är otroligt nyttigt för mig att rida så olika hästar. När jag rider Calista vet jag vart hennes knappar sitter medan när jag rider Tysken blir jag lite för passiv och bara "åker med" halvståendes istället för att komma ner mer i sadeln och komma åt bakbenen. Ja, jag har helt enkelt lite att jobba med där. Fick hjälp att avsluta både Tysken och Calista av Jens och från backen såg det löjligt enkelt ut, hur svårt kan det va? Men som en liten tröst fick jag äran att avsluta Colmar, eller facit som Jens kallar honom. Visste jag inte innan hur det ska kännas vet jag det nu. Utbildningsskalan personifierad.
Imorgon blir det ridning på förmiddagen, Tysken markarbete och Calista hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0