Om man vill slippa frysa ...
... rid utan stigbyglar!
Jobbar intensivt med att stärka min sits, framförallt min mellandel och att komma ner i sadeln. Blir lätt lite för mycket hand och halvståendes i sadeln, speciellt med Tysken som gärna hänger sig på bettet och lätt får mig ur position. Så för att komma åt honom och jobba på min sits rider jag större delen av passet utan stigbyglar, jobbigt som bara den men känslan och resultatet blir så mycket bättre. När jag rider fram rider jag på lite längre tygel och tänker på att hitta min egen balans och position utan att behöva hålla hästen i munnen, jag fortsätter sedan att svänga för vikten runt koner och hela tiden jobba med mig själv och att hitta hästens takt och en framåtbjudning. Rider en meter innanför spåret för att känna att jag jobbar med skänklarna, blir lätt att man rider längs fyrkanten och glömmer bort sin ytterskänkel annars. Efter att jag travat och galopperat fram lägger jag upp stigbyglarna och jobbar på med att flytta honom för skänklarna, avsaktningar, galoppfattningar, framdelsvändningar, tempoväxlingar mm. Det viktigaste är att man känner att allt utgår från mellandelen och säte, skänklar och inte från handen. Tysken är ganska "het" av sig och blir gärna lite springig vilket gör att jag inte vågar lägga på ben och sitter istället varv efter varv och bromsar honom, när jag rider utan stigbyglar blir det istället att jag kan sitta emot med mitt säte och mellandel och samtidigt lägga på ben vilket gör att mina halvhalter går igenom och han kommer mer och mer i jämnvikt och bär sig mer bakbenen än på bogarna.
Charmiga Tysken!
Imorgon får hästarna en lugn dag (uteritt) då jag och delar av "stallgänget" ska på bio! I helgen väntar sedan träningstävling i Tranemo med Tysken och hoppning utav de andra hästarna och en sväng till Borås för att kolla Gina Tricot GP.
Kommentarer
Trackback